Spasticitet efter stroke

Vad orsakar spasticitet efter en stroke?

Efter en stroke är det ganska vanligt att man drabbas av muskelsvaghet och stelhet. Det kan kännas som om musklerna drar och är spända, och de kan dra ihop sig ofrivilligt. Detta kallas för spasticitet efter stroke.

Även om det inte finns något botemedel, går spasticitet efter stroke att behandla. Med ett skräddarsytt rehabiliteringsprogram kan de ofta besvärande och smärtsamma symtomen förbättras över tid.

Att förstå stroke

En stroke uppstår när blodtillförseln till hjärnan blockeras, antingen av en blodpropp (ischemisk stroke) eller ett brustet blodkärl (hemorragisk stroke). När hjärncellerna inte får syre dör de, vilket leder till en rad symtom beroende på var i hjärnan stroken har inträffat. Den hjärnskada som uppstår kan ge bestående följdsjukdomar, såsom talproblem och nedsatt rörlighet, samt påverka kognitiva funktioner och den psykiska hälsan.

Ju snabbare en stroke upptäcks och behandlas, desto snabbare kan blodflödet till hjärnan återställas, vilket minskar skadorna på hjärnan. Akutbehandling på sjukhus kan ta bort eller lösa upp blodproppar i hjärnan, medan specialiserad akut strokevård kan förbättra resultaten och bidra till att förebygga en andra stroke. Tidig rehabilitering på sjukhus, såsom fysioterapi och tal- och språkterapi, kan hjälpa strokepatienter att återfå färdigheter och funktioner som kan ha påverkats. Denna typ av stöd är avgörande under veckorna och månaderna efter en stroke.

1 av 4

vuxna

personer över 25 år kommer att drabbas av en stroke någon gång under sitt liv¹

110

miljoner människor

i världen har drabbats av stroke¹

87%

av stroke

är ischemiska stroke²

45%

av de som överlever stroke

kan förväntas utveckla spasticitet inom tre månader³

Följder av stroke

En stroke kan leda till psykiska, fysiska, kognitiva och kommunikationsrelaterade problem, bland annat:

Neurologiska funktionsnedsättningar – stickningar, domningar, hängande mungipa eller ansiktsförlamning
Kognitiva problem – koncentrationssvårigheter, minnesförlust, hörselproblem, nedsatt rumsuppfattning och förståelse
Trötthet
Talstörningar (afasi)
Synproblem
Psykiska problem – ångest och depression
Bristande kroppskontroll – muskelsvaghet, stelhet eller spasmer

Stroke och spasticitet

Övre motorneuronsyndrom

När någon drabbas av en stroke kan den del av hjärnan som styr de frivilliga rörelserna skadas. Detta kallas för övre motorneuronsyndrom. Å ena sidan kan denna skada beskrivas utifrån vad som går förlorat: till exempel motoriska färdigheter, styrka eller motorisk kontroll. Å andra sidan kan den kännetecknas av kontinuerlig och oönskad muskelaktivitet – okontrollerbara rörelser, spasmer eller ofrivilliga muskelsammandragningar.

Skattning av grad av spasticitet

Effekterna av spasticitet kan mätas med hjälp av Ashworth-skalan, som används för att:

Bedöma motståndet vid passiv sträckning
Mäta muskeltonus på en femgradig skala (sexgradig i den modifierade versionen)
Bedöma hur spasticiteten påverkar personens rörelseförmåga och självständighet
Skillnad mellan mild och svår spasticitet

Att känna igen spasticitet efter en stroke

Även om spasticitet efter en stroke kan gå obemärkt förbi är det viktigt att känna igen tecknen och symtomen för att kunna hantera och behandla tillståndet på ett effektivt sätt.

Är det spasticitet?

Spasticitet efter en stroke kan vara svår att upptäcka bland andra symtom och kan därför förbises i tidiga eller milda stadier. Spasticitet ser ut och känns olika för alla, men det finns vissa vanliga symtom som man bör vara uppmärksam på.

Tecken att vara uppmärksam på

Muskler som känns stela, spända, domnade, tunga eller förlamade, vilket medför att de motstår rörelse eller är svåra att böja eller sträcka ut i fullt rörelseomfång
Muskelsvaghet eller förlamning
Som drabbar ena sidan av kroppen (kallas hemipares)
Muskler som förblir ”frusna” eller ”låsta” i vissa positioner
Till exempel en armbåge böjd mot bröstet, en knuten näve eller spetsade tår
Spasmer
Ofrivilliga ryckande eller sparkande rörelser, eller okontrollerat studsande, skakningar, ryckningar eller darrningar
Rörelsesvårigheter, vilket gör det svårt att gå, hålla balansen eller stå rakt
Brist på kroppskontroll som gör det svårt att utföra dagliga sysslor
Såsom att klä på sig, laga mat och städa

Behandling och rehabiliteringsövningar vid spasticitet efter stroke

Detaljerade kliniska och neurologiska utvärderingar utförda av rehabiliteringsteam specialiserade på stroke kan bidra till att fastställa en individanpassad behandlingsplan. Målen kan omfatta allt från smärtlindring och förbättrad rörlighet till att återuppta vardagliga aktiviteter eller uppnå större självständighet.

Behandlingen kan omfatta fysioterapi, arbetsterapi och logopedi (många som överlevt en stroke rapporterar att de fortsätter att se förbättringar även efter många månaders terapi). Hjälpmedel för ökad rörlighet, tekniska hjälpmedel (ortoser) och medicinsk behandling kan också bidra till att minska spasticitetssymtomen. Hemträning är också viktigt för att förbättra rörligheten och minska akut muskelspänning.

Källor

¹GBD 2016 Lifetime Risk of Stroke Collaborators, Feigin VL, Nguyen G, m.fl. Globala, regionala och landsspecifika livstidsrisker för stroke, 1990 och 2016. N Engl J Med. 2018;379(25):2429-2437.

²Virani, SS, et al. Statistik över hjärtsjukdomar och stroke – uppdatering 2021: En rapport från American Heart Association. Circulation. 2021; 143(8), e254–e743.

³Schinwelski MJ, Sitek EJ, Wąż P, Sławek JW. Prevalens och prediktorer för spasticitet efter stroke och dess inverkan på vardagslivet och livskvaliteten. Neurol Neurochir Pol. 2019; 53(6):449-57.

Läs mer om psykiskt och fysiskt stöd

Spasticitet vid MS (multipel skleros)

Hur vardagen påverkas av spasticitet