Vad orsakar spasticitet?

En stroke uppstår när blodtillförseln till hjärnan blockeras, antingen av en blodpropp (ischemisk stroke) eller ett brustet blodkärl (hemorragisk stroke). När hjärncellerna inte får syre dör de, vilket leder till en rad symtom beroende på var i hjärnan stroken har inträffat. Den hjärnskada som uppstår kan ge bestående följdsjukdomar, såsom talproblem och nedsatt rörlighet, samt påverka kognitiva funktioner och den psykiska hälsan.

De två vanligaste typerna av stroke är:

• Ischemisk stroke (syrebrist): En ischemisk stroke uppstår när ett blodkärl som leder syre till hjärnan täpps till av en blodpropp, som antingen utvecklats inne i kärlet nära hjärnan (ateroskleros) eller lossnat längre bort från hjärnan och färdats i blodkärlet (emboli).
• Hemorragisk stroke (blödning): En hemorragisk stroke orsakas av att blodkärl går sönder, det gör att det blöder in i hjärnan och trycker på nervcellerna runt omkring. Beroende på vilken del av hjärnan som påverkas så kan stroke ge olika symtom t.ex.:
  • Oförmåga att viljemässigt styra arm och/eller ben på ena sidan av kroppen.
  • Nedsatt förmåga att tala och förstå tal (afasi).
  • Synfältsnedsättningar, dubbelseende m.m.
  • Spasticitet på ena sidan kroppen.

Symtom kan vara:

• Övergående: vid en övergående funktionsnedsättning som varar mellan sekunder och timmar bör du söka akutsjukvård snarast.
• Kvarvarande: symtom som är kvarvarande efter stroke förbättras vanligtvis det första året, det är viktigt med rehabilitering.

Spasticitet utvecklas hos ungefär 25% av de som överlever sin stroke.⁶ Studier visar att 45% utvecklar spasticitet tre månader efter stroke, 35% hade spasticitet ett år efter sin stroke.⁷

32% av de som överlevt stroke hade spasticitet innan den första månaden gått, 22% mellan en till tre månader, 26% mellan månad tre och sex och 24% efter sex månader.⁶

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar felaktigt angriper myelinet, det skyddande höljet runt nervtrådarna. När myelinet skadas försämras nervsignalernas förmåga att färdas mellan hjärnan och resten av kroppen. Det kan ge upphov till olika symtom beroende på vilka delar av nervsystemet som påverkas.

Inflammationen kan göra att nervsignalerna leds långsammare eller inte når fram alls, vilket kan ge upphov till olika symtom. Symtomen varierar mellan olika personer med MS.

MS är en sjukdom som förlöper i skov. Vid ett skov tappar patienten ytterligare funktion, vilket följs av en period då funktion återfås. Efter för många skov så blir funktionsnedsättningen stadigvarande. MS kan påverka nerver i hjärnan och i ryggmärgen.

Om det blir inflammation i de nerver i hjärnan och/eller ryggmärgen som styr muskler så kan det leda till spasticitet. Andra vanliga symtom är:

• Sämre balans
• Svårt att koordinera rörelser
• Förändrad urinblåsefunktion
• Synproblem

De som drabbas av traumatiska hjärnskador får ofta stora funktionsnedsättningar och löper stor risk att dö. Huvudet får en smäll, antingen vid ett fall eller att något träffar huvudet med stor kraft.

Hjärnskada kan också orsakas av andra orsaker än traumatiska t.ex.:

• syrebrist
• hjärninflammation
• infektion i hjärnan
• hjärnhinneinflammation: infektion i hinnan runt hjärna och/eller ryggmärg.

De vanligaste orsakerna till traumatisk hjärnskada är trafik- och fallolyckor. Traumatisk hjärnskada kan påverka individer på många olika sätt, bland annat fysiskt, psykologiskt, kognitivt, emotionell och socialt. Andra vanliga besvär vid medel- och svår hjärnskada är krampanfall, kognitiv nedsättning och spasticitet. Av de som drabbas av traumatisk hjärnskada påverkas ca 85% av spasticitet.²

Trots att ryggmärgen skyddas av skelett så kan ryggmärgen skadas på flera olika sätt. De flesta ryggmärgsskador uppkommer efter trafikolyckor, sportskador, misshandel eller fall. En ryggmärgsskada stör nervernas kommunikation från hjärna ner till nerver under ryggmärgsskadans nivå. Beroende på hur stor skadan är så kan det leda till spasticitet. Efter en ryggmärgsskada rapporterat 65 % – 74 % av patienterna spasticitet, och 35 % – 45% av patienterna upplevde att de hade en spasticitet som orsakade besvär i vardagen.^3,4

Skada på ryggmärgen kan orsaka förlust av följande:

• Muskelfunktion
• Känsel i kroppen under skadenivån
• Kontroll över blåsa och tarm
• Normal sexuell funktion

Ryggmärgsskador i halsryggen kan orsaka nedsatt förmåga att andas och det kan göra att det finns behov av stöd för andningen med en respirator.

Cerebral pares orsakas av en skada i hjärnan i de områden som styr rörelser. Skadan uppkommer under graviditet, vid födsel eller någon gång under perioden tre år efter födseln.

Skadan på hjärnan kan bero på flera saker så som:

• Olycka under graviditet
• Drogbruk hos den gravida
• Infektion
• Medfödd missbildning
• Onormal hjärnutveckling
• Kärlmissbildning

Cerebral pares orsakar fysisk nedsättning, inkluderande spasticitet. Spastisk cerebral pares är den vanligaste formen av cerebral pares. Spasticitet finns hos 70% av de med cerebral pares i ålder 2 till 20 år⁵, vilket ger spända muskler och svårighet att röra dessa.

Bland personer med cerebral pares och spasticitet är påverkan på både armar och ben vanligast (33%), därefter arm och ben på en sida av kroppen (21%), båda benen (16%) eller en arm eller ett ben (0.1%).⁵

Balans, hållning och koordination kan också vara påverkade.